Vilken alldeles superhärlig första maj vi fick. Iallafall i Stockholm – har solen strålat även på er övriga? Hoppas! Redan på förmiddagen var vi på torget och cyklade, klättrade och hängde med som vanligt ett helt gäng bekantingar.
På eftermiddagen var det sedan ettårskalas för fina lilla Linn på schemat – trevligt! Barnen var kalas-vårfina, Stella i Desigualklänning, basketkängor och jeans från HM (tights kan ju vara överskattat ibland), jeansjacka från Levis och en sjal hon ärvt från sin mor. Max har ärvt både jacka och keps från Alexander. Tur att någon ser till att rädda honom från färgglada funktionskläder och ser till att han blir lite city-kille ibland.
Om ni undrar vad de gör så dansar de bara lite.
För att vi båda skulle hinna springa i sol och dagsljus tog jag med mig springkläder till kalaset och svirade om för att springa hem därifrån. Ett bra koncept som kan bjuda på nya vägar – även om den mesta delen hem gick på ytterst bekanta Årstaviksvägar. Då sträckan kändes lite kort fick det bli intervaller – mer effektiv träning av hjärtat på kortare tid (och distans). 2 km uppvärmning, 7 intervaller á 90 sekunder, vila 45 och då landade jag precis vid hemmagymmet – där det finns en alldeles perfekt intervallbacke. 5 vändor backintervaller upp där och hjärtat hade minst sagt fått sitt. Lite pull-upsträning i utegymmet och hemjogg sista kilometern där jag kunde summera ett kvalitativt pass. Woopwoop!
Något annat som var woopwoop var t-shirtpremiär!
Hyfsat spretig hastighets (och back-)-kurva på detta pass. Även de ”vanliga” intervallerna bjöd på backar. Så blir det när man kutar på Årstasidan av Årstaviken. Bästa!
Kvällen avslutades med att snyfta framför TVn, och att komplettera fadderbarnet med att bli världsförälder. Det lilla… Men som ändå något, som alla kan göra. 3 kronor om dagen som gör skillnad.
