När vi berättade för ett par bekanta att vi skulle till Rethymnon så sa de direkt att vi ”bara MÅSTE” ta oss till en liten taverna utanför staden, där fantastisk kretiansk mat skulle finnas. Stället ser inte mycket ut för världen, förklarade de, men skulle vara en riktig hit. Jag skrev ned ett namn på det som stämde hyfsat – för de hade inte riktigt lagt det på minnet. Jag googlade lite och kom med Tripadvisors hjälp fram till att stället måste vara ”Alekos” – men vart det låg var fortsatt oklart. Någonstans typ 10 minuters resväg från Rethymnon.
Så, att jag när vi i hyfsat hög hastighet körde förbi det här oansenliga stället bredvid vägen när vi var på väg mot Spili på väg mot södra delen av ön var enormt otippat. Och att jag kände igen det från Tripadvisors suddiga bild var än mer otippat. Men det måste ju med andra ord vara meningen då när jag trodde mig ha sett det, kändes det som…
…så idag tog vi bilarna och åkte norrut knappa 10 minuter från vårt hus. Där låg det alltså, på vad som mest såg ut som en parkeringsplats just bredvid vägen mot Spili.
Vi slog oss ned med huvudvägen med bullrande lastbilar och andra fordon susandes förbi i hög fart bredvid, och gjorde oss redo för en sen lunch. Via Tripadvisor hade jag förstått att menyer inte existerade, utan att kocken själv serverade det som idag fanns färskt i köket, enligt eget tycke och smak.
Och vilken måltid vi fick! Förutom den helt fantastiska charmen och vad som kändes som en väldigt unik upplevelse, så serverades vi fantastiskt goda smaker. Äkta vara, liksom.
Inledde gjorde en överlägset god variant på grekisk sallad med vad som såg ut att vara hemgjord ost (oklart om det var manouri eller myzithra?), och hembakt bröd, god olivolja, mer ost och annat gott bredvid.
Sen kom rätterna i en strid ström, och jag kan inte redogöra för allt. Brytbönor i kryddstark olja, långkok på fläsk med lokal liten lök inuti, zucchiniomelett-historia, köttgryta med tomat, sniglar, grillat kött, grillade kryddiga biffar mm. Allt bara SÅ gott verkligen!
Och så efterrätter som deginbakad söt ost med honung och flera olika lokala dessertspecialitéer.
Det var verkligen en fantastisk upplevelse både gällande mat och inramning, och jag kan verkligen rekommendera att testa Alekos om man har möjlighet! Hellre för middag än för lunch, för vi hade lite väl bråttom och kocken och de i servisen poängterade ”Relaaaaax” till oss inte en gång, så att säga… och jag förstår dem. Det är en måltid (och service) som ska njutas av läääänge. Vi hade gärna suttit där en lång kväll istället för en lite inklämd lunch mellan poolhäng och badutflykt. Nåväl. En annan gång.
Jag måste också poängtera att barnen var riktigt härliga och åt det de fick serverat (samma som oss men färre rätter) och att både Stella och Max smakade på våra sniglar. Coolingar, det trodde jag aldrig! Men det där att kunna stoltsera med det efteråt vann över känslan inför det som serverades, uppenbarligen.
Vi dricksade ganska rejält och checkade då ut på 50 Euro per familj, och då hade vi förutom maten ovan druckit en hel del vatten och några öl, och varje familj var alltså 2 vuxna och 2-3 barn. Otroligt prisvärt!
De bekanta som tipsade var för övrigt svenska kockmästaren Tom Sjöstedt med respektive – så vi visste att tipset var att lita på, och de i sin tur gick via Alexandra Pascalidou. Som sagt, välkänt men okänt, det grymma Alekos!