Nu är cykeln fixad inför sommaren. Bara lite j*ar anamma som saknas, så är jag åter redo för cykelpendling. Iallafall någon gång i veckan.
Stella stod bredvid och var hyfsat otålig när vi pumpade och skruvade. Hon ville upp på cykeln NU! Inte för att hon minns från förra året, men däremot är hon ju oerhöt fascinerad vid cyklar. ”oh wow”, ni vet.
Vi satte på cykelstolen på min cykel, för H har punka. Sen fick vi (av samma anledning) ta årets premiärtur på tu man hand. Till Söder och tillbaka och lite runt hit och dit. Hur skönt som helst och Stella älskade det!
Att hon ser lite sur ut på kortet är för att hon blev lite upprörd så fort jag lämnade sadeln. ”Mamma, sitta!” uppmanade hon bestämt och pekade på sadeln.
En härlig avslutning på en finfin vårhelg. Livet är härligt!
