Att resa, och att prata om resor, kan ge upphov till många reaktioner. De vanligaste är i min värld intresse och glada diskussioner, men ibland smyger annat sig in. Det är lätt hänt att personer som väljer annan typ av semestrar känner ett behov av att försvara och förklara sina val och det kan hända att min och min familjs – eller helt enkelt andras – val leder till ifrågasättanden. Reaktioner går hela vägen från att inspireras till att direkt förkasta, och det är intressant att något så personligt som val av resmål kan vara en grund till ibland så starkt engagemang från andra.
Men det är ju så, att det finns mycket kring just resor som kan engagera andra. För att resa utan att någonsin uppröra någon så ska ”man” helst resa miljövänligt och etiskt på alla möjliga sätt, unikt och intressant men inte för unikt (för det är resesnobbism), till vackra ställen men i sociala medier dämpa den bilden något (för den kan ju inte var helt sann?), på barnens villkor om man inte till och med ska stanna hemma just för deras skull, med omtanke om alla som faktiskt inte har råd (hur kan ni ha det?) och… Ja. Listan kan göras enormt lång.
När inte minst Annika fick en del kommentarer och skrev historiens ungefär bästa inlägg i ämnet – läs ”Det här är en reseblogg!” här, så kände vi att vi ville bemöta detta lite extra och därav ett nytt poddinlägg med rubriken ”Att resa på sitt sätt”.
För hur tänker jag (och Annika) egentligen? Som bloggare i egenskap av inspiratör såväl som provokatör, men framför allt som person. Det får ni höra i senaste avsnittet. Med andra ord är detta poddavsnitt både mer filosofiskt och personligt än de tidigare. Att resa-podden; en personlig resepodd.
Lyssna gärna – och berätta hur du tänker!
Att resa-podden, avsnitt 8; ”008 – Att resa på sitt sätt”. Enjoy!
