Alla som har fler än ett barn vet att när man sedan har flera men är bara med ett så känns det ungefär som noll. Det är helt enkelt så otroligt mycket smidigare och enklare, allt.
Med andra ord känns det den här semestern som att vi är iväg på en barnfri resa bara som par för första gången på väldigt länge. Meja är ju dessutom bara 5,5 månader och kräver inte mycket, känns det som. För ett par som för första gången har bebis så är garanterat skillnaden mot att resa själv enorm, medan det för oss känns som att vi är på barnfri semester.
Tjoho för parresa!
Jag tycker att det är så otroligt viktigt att även prioritera bort tid med barnen ibland och fokusera på relationen. Den här helgen ser jag enormt mycket fram emot att prata och umgås med min man utan konstanta frågor, berättelser och ljud i öronen. Utan bruset, liksom. Som jag behöver det! Rättelse; Som vi behöver det!
Fast först började jag förstås med kånkande. Vi lyxade till det med Arlanda express, som jag oftast väljer bort när jag reser privat för att det är så dyrt. Idag orkade jag dock inte behöva hålla reda på alla olika väskor, fälla vagn osv som flygbuss innebär utan ville bara gå rakt på ett snabbt tåg med ligan. Och den tunga handväskan, barnens weekendbag fylld med kläder och böcker (!), handbagage i plural, vagn – och så de tre barnen då. Så efter buss – tunnelbana – tåg mötte mina föräldrar upp på Arlanda och nu är vi på väg. Mot England och Cornwall!
Att ha en man som reser mycket har förresten sina fördelar… Vi inleder i loungen och det känns inte så lite lyxigt för en annan som inte riktigt är där, haha!
