”Årets” brukar man ju säga när något är det bästa på ett år, så på det sättet är rubriken minst sagt missvisande. Det jag visade upp på Gagnefs GK idag var inte ett dugg ”årets” i den bemärkelsen – men möjligtvis var det årets enda golfsväng jag fick till i eftermiddags så läser man rubriken mer bokstavligt så är den sann. Det där med 5 i familjen och några veckor på rull i Sverige betyder allt annat än att ha plats för golfbagar i bilen, men jag gjorde en spontan packning som inte alls min man, som packade bilen åt mig och barnen på måndagsmorgonen innan vi drog, räknat med. Så det fanns resurser men längre söderut i landet lär inte klubborna få följa med i år (våga vägra takbox på sommaren!) så idag var sista chansen att få till en sväng.
Jag och mamma gick från tanke till handling snabbt som blixten, så 20 minuter efter att vi kommit på att vi kanske skulle sticka iväg och köra 9 eftermiddagshål stod vi på första tee redo att slå ut. Bra jobbat!
Våra knappa 1,5 timmar på banan var otroligt vackra och härliga och inte minst roliga – trots svajigt spel. Ett vackert par och några stabila boogies men allt för många bottennapp också. Nåväl. Jag fick mersmak på banan idag!
Vi spelade på Gagnefs GK som ligger nära stugan, och det är en riktigt härlig bana längs med Dalälven.
Extra bra tycker jag, som den allt annat än regelbundna golfare jag är, är att man trots att det är en riktig och fin bana kan spela som ”pay and play”, och att man också kan lösa greenfee för bara 9 hål. Riktigt bra, och ett sätt att göra golf mer tillgängligt.
Nu får klubborna stå kvar här och vila tills vi kommer tillbaka igen om en knapp månad. Då hoppas jag att jag får ta tillbaka rubriken och göra ytterligare en runda, och då kanske årets bästa? Det lär inte bli svårt att slå den här, iallafall. Då hoppas jag på en runda som förra årets, som också var ”årets runda” men i dubbel bemärkelse – då överträffade jag mig själv!