Fredagsspaningarna och Örebrokänslorna

Det är verkligen inte fel att fylla jämt. I våras blev jag 40 (en siffra som fortfarande känns overklig så jag har lite svårt att helt omfamna den i skrift) och jag har ännu några presenter kvar. Hur lyxigt är inte det? I eftermiddag tar jag och en kompis (hon som gett denna grymma present) tåget till Örebro, och där ansluter Göteborgskompisen. Örebro är den perfekta destinationen om man ska umgås blandat öst- och västkustbor, för det är nära allt och samtidigt himla trevligt. Det sista säger jag inte bara för att jag bott där under 4 studentår och älskat ungefär varje sekund, men visst är det extra trevligt också att känna en stad. Jag blir alltid varm i själen av Örebro. Oändligt antal minnen, så många vänner och roliga stunder… Tänk så mycket av min person som skapades där!

Hon som gett presenten och jag, på en takbar i NY för 5 månader sedan.

 

Vi ska käka god mat, mina vänner och jag, dricka en drink eller tre, och inte minst gå på Johan Glans. Ska bli grymt kul! Man vet att man ska iväg på något bra när man på morgonen tar på sig vattenfast mascara för att det är troligt att man vid minst ett tillfälle kommer skratta så man gråter. Det är något som inträffar i det sällskapet även utan Johan Glans. Den kan också sitta på av fler orsaker. Den öppna kanalen till känslorna som jag har i det sällskapet har jag inte heller i många andra andra.

Men först – jobb. Jag skriver detta på väg dit, på tvärbanan som äntligen öppnat från Sickla i Nacka och åker direkt till mitt jobb – konstant över mark och utan trängsel. Det tar lite längre tid, men är skönt ovan mark och pålitligt, så jag har kommit på mig själv med att ofta välja det alternativet. Det är absolut skönt att slippa Slussen och tidsosäkerheten den innebär.

Det är en extra skön fredag, efter en vecka med allt från (light) kräksjukekarantän till sjukvarningsflaggande förskola (Meja fick hämtas igår men verkar ha klarat sig undan, tummar tack!), innebandy och morgonträning på SATS (! Heja mig!), resande make (1,5 dygn helt ok) och annat. Helgen bjuder på sånt också – det vankas fotbollscup för båda barnen (Max lycka över det, alltså!) och vi ska på 40-årsfest, så det blir lagom att komma hem igen imorgon runt lunch.