Det är fredag morgon, och har just satt mig på ett flyg från Berlin – och har inte ens varit in här och sagt hej. Well – jag har inte direkt spenderat dagarna i Berlin heller (eller haft särskilt många fria minuter). Jag har gått upp tidigt, tagit tåg runt en halvtimme österut, gått in i ett konferensrum och stannat där tills mörkret lagt sig. Åkt tillbaka till Berlin, vänt snabbt på hotellet och gått ut för middag. Promenerat hem till hotellet och lagt mig, dundertrött efter det som alltid på sådana här jobbresor upplevs som intensiva dagar.
Berlin days be like…
Min Berlinboost har bestått i känslan av att promenera omkring på gatorna till och från middagarna, och jag har känt mersmak. Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att åka tillbaka igen, snart. Jag älskar inte Berlin (men skulle absolut inte säga att jag inte tycker om), och blev lite förvånad av att känna så starkt sug av att få mer. Jag överraskades också av insikten i att jag faktiskt känner igen mig helt hyfsat, och har kunnat navigera mig rätt bra i staden trots att det var ett gäng år sedan jag senast spenderade tid i Berlin. Kvarter, dess känsla och hur de är sammanbundna och ligger i förhållande till varandra har känts överraskande bekant. Ingen dum weekendstad, och så nära Sverige det är ändå.
Två tips kommer jag dock ha att komma med snart – för tyskerfarna kollegor har både tipsat in ett riktigt bra hotell och bra restauranger varav en extra grym, så det ska jag dela med mig av vid tillfälle. Men nu – jobb och sedan fredagsmys hemma med familjen. Länge sedan en sådan fredag var så oerhört efterlängtad – jag lägger nu en rätt intensiv period bakom mig och går in i en med mer normalt lunk och familjefokus. Så skönt!