Riktigt så säger inte Stella än. Inte med ord iallafall. Men idag när vi kom hem var Stella rätt gnällig. Direkt när vi kom in genom dörren gick hon fort till sin Tripp Trapp stol och klättrade upp på den. Hm…
Jag hade inte tänkt att det var någon panik än på en halvtimme eller nåt.
Men jag satte henne – enligt hennes önskemål – i stolen, och gjorde mer än en portion gröt. Som hon slukade snabbt. Följt av en massa frukt. Oopsi.
Nej, att hon är på tok för hungrig säger hon inte i ord, men väl i handling. Lite häftigt att hon vet om att om hon sitter i stolen så får hon mat.
Dock – jag gillar egentligen inte att det ska gå så långt – för innan hon själv visar hunger har hon ju egentligen blivit FÖR hungrig och blivit grinig i onödan. Jag borde veta. Å andra sidan är det svårare att veta nu när hon oftast äter vår mat. Med burk har man ju bättre koll på mängderna.