En blind leder en döv…

…elller vad det nu heter.
Så känns det lite här hemma. Snacka om familj med något haltande dagsform.
Jag allmänt trött och sliten och fortfarande bra förkyld. H med nyopererade ögon, med solbrillor på och på starka smärtstillande. Dessutom förkyld. Stella hemskickad från dagis pga lös mage, och som börjar snörvla ordentligt hon med.

Svärföräldrarna är här, så det är bra att de kan kompensera upp lite. Och vi passade ändå på att dra iväg och käka ute när vi ändå kunde (och verkligen behövde reka en grej på en restaurang…), men vi var mest parodier på oss själva där vi satt och försökte konversera över maten. ”Va?!” sa H när jag försökte säga något, med min svaga och rosslande röst. Trevandes efter gaffeln, med solbrillor på i dämpad belysning. ”Jo, jag sa…”. ”Va?!?”. Osv.
Haha. Familjen Taikon.

Nåväl, det är fredag och för oss vuxna går iallafall allt bara framåt nu så imorgon vaknar vi nog till bättre dagsform.