När vi fick hem lapp från dagis gällande att fylla i vilka dagar Stella skulle vara ledig under jul- och nyårshelgerna, så tvekade vi ganska länge. Vi skulle ju båda vara lediga liksom, och en bebis skulle komma. Så nog skulle hon vara ledig?
Sen tänkte vi om. Kanske skulle hon vilja få tillbaka vanliga rutiner snarare än tvärtom, efter bebisens ankomst? Så vi tog bara ledigt i mellandagarna åt henne, för att iallafall ha alternativet.
Nu har Stella varit hemma och ”tagit emot” sin lillebror ordentligt. Hon har fattat att han är en familjemedlem. Hon kallar honom för sin, och t.ex fick hennes kompis M inte hålla honom. Att jag håller honom och matar honom är helt okej, så när jag trodde att jag nu skulle kunna hålla i kusin Gustav utan protester häromdagen också, så blev jag förvånad när hon protesterade högljutt.
Max är verklkigen vår familjemedlem alltså, och hennes lillebror.
Och herregud vad understimulerad Stella varit de senaste dagarna. Vi försöker ju, men det är svårt att räcka till helt och oavsett hur mycket tid och energi vi har så klarar hon inte hela dagar hemma. Som sagt, gravt understimulerad. Pulka har inte varit så populärt så en halvtimme i pulkabacken gör inte så mycket varken till eller från, och ordentligare lekdejter/utflykter har såklart gått bort med en bebis som är mindre än en vecka – i tider av virus och med mycket folk på alla passande barnutflyktsmål.
Förutom att hon har tråkigt och det märks, så blir ju humöret därefter mellan varven och det är inte roligt för varken henne eller oss.
Givetvis handlar det också om att vi vill hinna vila ordentligt, plocka lite hemma, och framför allt njuta av vår lille nyföding, utan oro för svartsjuka och känslan av att behöva ha antennerna på helspänn.
Så imorse siktade vi på dagis igen. Stella var faktiskt entusiastisk värre – hon har väl inte heller tyckt att hemmadagar varit så roliga.
Det kändes helrätt, men tyvärr blev själva grejen lite sådär. De är på ett annat dagis denna vecka, men hennes avdelning med barn och fröknar är på en viss avdelning på andra dagiset. Men imorse när H kom med henne – lite för tidigt (8.20, hade tänkt 9…) pga att hon vaknade rätt tidigt och så glatt hoppade i kläder mm mm och var taggad för dagis – så var hon först. Och den som tog emot var en vikarie!
Usch, gör så ont i mammahjärtat…
H har varit dit och spanat genom fönstret några gånger, och senare hängde det iallafall bra många overaller där och runt 20 barn skulle komma iallafall, så det blev säkert bättre. Jag hoppas det.
Vi får väl se när vi hämtar om ett par timmar.
**********************************************************************************************
En poängtering; Dagis-ordet ligger det inga värderingar i. Vi använder det hemma dock. Anledningen att vi gillar dagis så är ju att det är pedagogisk verksamhet, förskola med världens duktigaste pedagoger. Så att Stella är tillbaks på förskolan och inget annat vet vi. 🙂