I flera avseenden! H hade bäddat åt mig i gästrummet så jag skulle kunna sova ordentligt och såklart också så att det skulle bli lite enklare med Max för honom. Aj vilken hård säng! Stackars, stackars H… – som spenderat många nätter där de senaste månaderna. Framför allt min sista gravidmånad då jag snarkade högt och stördes av minsta lilla ljud från någon annan på natten, och efteråt lite då och då om Max snörvlat högt eller det blivit allmänt trångt. Att han inte begärt inköp av en extra bäddmadrass?! IKEA, here I come… Snacka om nedköp jämfört med ljuvliga Carpe Diem-varianten som står i sovrummet…
Men jag har ändå sovit hårt. Ensam, i tystnad. Fast jag hörde ändå när Max vaknade och var mer än glad att amma honom vid 4, brösten kändes väl sådär efter många timmar utan…
Jag hade iallafall en grym kväll igår! Man kan ju tycka att första kvällen utan barn och med lite mer fest borde ägnas åt tid med t.ex tjejkompisarna, men som H sa ”Det är ju inte så att det är antingen eller, så att du går på detta och då förbrukar din egentid för ett kvartal eller nåt”. Så sant. Jag ska nog hinna med tjejerna också när tillfälle dyker upp. Sen har jag två av mina allra närmaste vänner som kollegor numera så vi förenar konstant nytta med nöje. Sen gillar jag övriga kollegor massor också, så jag är nöjd med trevligt mingel och riktigt grymma diskussioner vid mitt bord. Maten var fantastisk. Det är TV-kocken (nu senast Mästerkockarna) Markus Aujalay som driver Winterviken där vi var, och är det han som komponerat menyn vi åt igår så får han gnälla hur mycket han vill på deltagarna. Ruggigt bra var det, med kreativa kompositioner med carpaccio med hälleflundra och röding, pepparbiff och rotsaksterriner och grejer, och gräddfilspannacotta i grunden.
Sen följde såklart några timmars dans (vi anlitar samma DJ till alla fester, han är grym!), innan jag tog en taxi hem vid 12 – för då behövde jag hem och lätta på trycket lite för att inte explodera.
Och lagom är bäst, såhär i början. 🙂
Max var iallafall helnöjd hela kvällen, och slurkade glatt ersättning. 100 ml utan problem, följt av 60 ett tag senare. Snacka om att vara icke-oumbärlig. 😉 Fast det är skönt såklart att veta att alternativet finns. Det ska jag utnyttja fler gånger, så jag hoppas han håller ställningarna och inte börjar flaskvägra längre fram (så var det med Stella, hon tog flaska fram till 6 veckors ålder och sedan totalvägrade hon tills hon var halvåret).
Nu – rulla mot Dalarna för lååååångt sportlov!