Jag hann ju känna imorse att det kunde bli lite hur som helst mer dagens resa. 8 minuter hade det gått när Stella krävde kiss-stopp. I Ludvika bromsade vi in för ett rödljus varpå hon sa ”jaaa, är vi framme nu?!?”. Något som därefter givetvis var en stående fråga.
Hm.
Fast sen flöt det faktiskt på. Efter fikastoppet körde vi på till Vadstena, där vi lunchade på en trevlig uteservering.
Strax efter Ljungby blev det lite matsug hos Max. Smidigt att han numera kan äta lite, en skrapad banan i farten är enklare än dito amning. 🙂
För övrigt bara glada miner. Stella är ju både ”gammal” och bilerfaren så med henne är det noll problem egentligen. Vi tog inte fram film eller iPad förrän efter Vadstena. Stabil.
Flyttade bak i mitten med 6 mil kvar, för att kunna assistera med mellis. Nöjda barn.
Så nu. 8 timmar, ett fikastopp, ett lunchstopp och två kisspauser senare har vi änlänt Halmstad. Härligt!