Nej, nu har det inte direkt varit några goda morgnar med Max den här veckan. Han har vaknat till tidigt och haft svårt att somna om. Trots att han gnäller och hela hans uppenbarelse skriker att han inte sovit klart. Suck.
Även om H är den som gått upp tidigare somnar inte jag om heller, så det är nog lika illa för oss båda. Sen sitter vi där på kvällen och stirrar hålögt på varandra (i bästa fall) eller TV/varsin dator och undrar varför vi inte orkar prata med varandra, ta några beslut eller planera någonting. Konstigt…
Det kan ju låta konstigt för på ett sätt är det hur lyxigt som helst med en hemmaman – men jag längtar lite efter förskolestart för Max. När det gäller rutinerna. Vi har på något sätt inte riktigt kommit in i harmoni och balans sedan vi kom hem, och jag tror vi behöver det där lunket. Eller inte lunket (vi gillar inte lunk), men fundamentet som gör att vi har energi till livet. Så att vi orkar och hinner med både varandra och annat.
Det kommer.
När jag väl gått upp vid 06.30 är det iallafall såhär jag och Max inleder våra morgnar. Max får sin välling medans jag duschar. Jag har kommit på att är han i sängen och dricker så blir han klar och otålig innan jag är färdig, men när han får ligga på golvet istället så ser jag honom från duschen samtidigt som han när han är klar oftast får syn på någon leksak och roar sig lite till. Det är en fin rutin.
Jag får be om ursäkt för Max stökiga rum. Det syns att det var jag som var hemma igår kväll och inte H. Till mitt försvar kan dock sägas att vi inte kom hem förrän halv 8 så då var det brått i säng med de små.