En grej jag shoppade igår var Margrethe-skålar. Jag sprang på ett trepack på Cervera till kampanjpris på 300 istället för typ 500. H kunde inte fatta vad sjutton jag skulle med bunkar till, och varför de var så dyra. För att vara bunkar. Ännu mindre fattade han hur jag kunde känna mig så himla glad över mitt köp. Köpa bunkar och bli glad som en lärka, hur rubbad liksom?
Ja, jo, jag förstår ju honom på ett sätt. Men jag vet inte, de är ju bara så himla fina och känns på ett helt annat sätt än de tråkiga plastbunkar från IKEA som är det som hittills funnits i det här hemmet.
De här är både en fröjd för ögat och för handen när man jobbar med dem. Och den där gummiringen under är ju genialisk, liksom det välsittande locket.
Det är dock bara lika bra att han vänjer sig. Jag har en hemlig plan på att på sikt byta ut allt gammalt billigt tjafs här hemma till bättre grejer. Det här var bara början. Hej Dualit, snart ska vi börja bekanta oss med varandra.