Den här dagen har varit av det minst sagt mer intensiva slaget.
Först och främst igång tidigt och tuff morgonträning medan barnen röjde på SATS till glada miner. Så himla viktigt!
Sen åkte vi direkt till Gustavsberg för bad i badhuset där. Det var väl å ena sidan lite dålig tajming med tanke på vädret som idag var av försommarslag – men på ett sätt bara bäst då det var hur lugnt som helst där och vi var typ själva.
Det där med att köra trapporna upp till rutschbanan kändes väl sådär efter morgonpasset men det var bara att bita ihop för rutschkanan var favoirt hos både Stella och Max. Så himla roligt! Det blev två intensiva timmar där barnen visade sig ha det där med vatten färkst i minne. Max simmade bra med puffar, hoppade från kanten med glada miner och hade allmänt kul. Stella dök från kanten, simmade utan puffar, hoppade rejält från kanten och åkte på flytdon i vattnet för att mest bara vilja trilla av och ner. Underbart att se!
En riktigt mysig utflykt måste jag säga, fast vi var fyra trötta familjemedlemmar efter det och slocknade i bilen en efter en.
Sen drog vi till Kvik och beställde bänkskiva till köksön. Snart så är det klart! Fast här tas inte ut något i förskott.
Så mycket hinner man med om man startar tidigt på dagen – och ändå får man mycket dag kvar, och som sagt så var det ju läge för uteaktiviteter en dag som denna. Vi åkte direkt till Rålambshovsparken och parkleken där för att få lite omväxling till hemmaparkerna.
Stellas bästa var linbanan, jag tappade räkningen på hur många gånger hon åkte. Vi fick skäll om vi gav för lite fart, rejält skulle hon åka och studsa på hörnet. Cool tjej. Jag förvånas ibland över hur hon kan vara så försiktig och så tuff på samma gång.
Stella har egentligen inte varit så där supermotorisk, men hon utvecklas verkligen snabbt nu och nu klättrar hon, balanserar, rutschar och tar utmaning efter utmaning utan större problem. Hon är verkligen duktig numera – fast nog kommer hon säkert snarare vara en boll-tjej än en gymnast hela livet. Som sina föräldrar. 🙂
Jag får ofta höra ”men mamma, sluta hjälpa mig, jag KAN JU HELT SJÄLV!”. Jag måste bli bättre på att våga släppa taget… Hon kan ju själv.
Sen åkte vi hemåt och torget lockade som alltid. Fastän klockan bara var runt 16 var vi tokhungriga (liten korvlunch på badet räckte inte långt) och satte oss på uteserveringen på thaihaket på torget. Bra drag.
Max käkade glatt som alltid.
Stella petade i maten som alltid. Läs: lekte med bärgarn och åt några tuggor vitt ris.
En härlig utflyktsdag med högt tempo, och ja – nu när klockan slagit 20 är vi minst sagt trötta.
Borta bra men hemma bäst.
Och nu – lite bankärenden följt av certifieringsplugg, oh the joy!