Idag var jag bestämt en sådan, när jag tog den sura uppgiften att åka med bilen på service. Ni vet, dra hemifrån 06.30 för att vara på verkstaden kl 07, lånebil till jobbet, jobba heldag, hämta bil, tillbaka och jobba lite mer. Lämna jobbet 12 timmar efter att jag lämnade hemmet imorse.
På köpet regn hela dagen, dynggrått och tre plus. Seriöst, hur deppigt får det bli?
Just ja. Kanske jag som har bilen 75% av tiden eftersom jag kör till jobbet. Så det var nog mest rättvist att det var jag som gjorde insatsen. Hur tråkig den än var.
Hemma har ännu en vab-dag förflutit och Stella är rätt pigg men med lite feber igen på kvällskvisten krävs såklart ännu en hemmadag. Min lott. Men imorgon måste jag jobba iallafall lite.
November. Bara att kämpa på nu, tre dygn till, kom igen vänner vi klarar det här!