Ja, vi fick ju vara friska allihopa i 1,5 vecka… Igår kväll ville Max – som varit hur pigg och glad som helst hela helgen – inte käka och vi började ana oråd. Kändes lite varm vid läggning. Steg till tokvarm och mättes på 39,5 inatt, vid något av de typ hundra uppvaken. Idag har han legat rätt stabilt mot just den siffan mest hela dan. Henke körde förmiddagspasset hemma och när jag kom hem vid 13 vaknade han för första gången på dagen. Det blev rätt många böcker och Pingu på dvd innan han slocknade en timme till på seneftermiddagen. Aktiv ett par timmar på febernedsättande och sedan somnade han igen vanlig tid på kvällen. Sliten kille, minst sagt.
Så, så blev det med min sista hela vecka. Moahaha. Vilket skämt. Imorgon splittar vi igen, vi har båda möten och annat som gör att vi har svårt att checka ut hela dagar. Om jag direkt ligger efter? Oh ja. Om jag jobbar hårt för att inte stressa upp mig? Ja. Om jag lyckas? Hyfsat. Det blir såklart en effekt av att ha så lite tid kvar, men det finns mycket att göra och jag vill hinna så mycket innan jag slutar – så imorgon får det bli effektivitet multi under första halvan av dagen. Håll tummarna!
Och ännu fler tummar för att Max, den lilla stackaren, snart blir bättre och att övriga familjen får klara sig…