Jag har talat väl om Aspuddsparken många gånger förut, och nu är det dags igen. En fin park med djur (getter, får/lamm, grisar, kaninungar, frigående höns, hästar mm) och med riktigt roliga lekplatser för flera olika åldrar och stora ytor att springa på.
Att komma dit mitt på dagen en måndag har sina för- och nackdelar. Färre människor, men ingen ponnyridning. Barnen var dock nöjda ändå och en halvdag där var en fin inledning på denna föräldralediga dag (pga stängd förskola).
Jag har jobbat med trippla barn idag, knappt någon skillnad mot mina sedvanliga två men ändå stor skillnad. Med tre andra mammor med två barn var med oss till parken idag blev det fullt ös värre. Sen kan man väl konstatera att våra barn inte direkt är ”självgående” än. Iallafall inte när man pratar om ”självgående” som något väldigt positivt. 🙂
De gör lite som de vill men har ändå så bra koll. Fast det är svårt, det där med att börja öka avstånden till sin snart-femåring som kan så mycket själv.
Ytterligare ett familjebesök senare, nu på hemmaplan, är det ett gäng enormt trötta barn som sänkt sig i soffan framför en film och undertecknad skulle inte ha något emot att göra detsamma. Ingen rast, ingen ro, dags att få middagsmaten på bordet!
Själv får jag en timmes egentid mellan det att Henke kommer hem och ska iväg igen. Den där soffan lockar som sagt men ska jag hålla ihop det fram tills barnens läggning är det nog smartare att samla lite energi i det där löpspåret runt Årstaviken istället.
Det sitter i huvudet. Nu ger jag mig ut, så får det bli. Utan klocka, med musik i öronen. Inte för att jag behöver underhålla hörselgångarna mer efter den här dagen, men ändå…