En älskad hjälte från Dalarna

Min vecka själv med barnen har gått rätt bra faktiskt. Inte den mest spännande någonsin kanske med tanke på deras slitna versioner av sig själva om kvällarna som någon form av post-sjuka-syndrom, men vi har varit vänner och ännu bättre är att jag hållt tålamodet bra. I kombination har hemmet varit väl omhändertaget också, det har lätt en tendens att bli lidande av att all vaken energi går åt till barn, planering och sånt. Riktig supermamma. 😉
(Obs, vi behöver väl då inte prata om maten som serverats dem som innehållit både korv med bröd, färdig pyttipanna och pannkakor. )

Jag har också fått köra på med ordentligt tempo på jobbet och verkligen upplevt det där med att behöva vara på topp konstant för att alls mäkta med. På ett sätt rätt skönt – jag har njutit av att känna mig sådär extra supereffektiv. Visserligen samtidigt mycket på andrabollen den här veckan, men dom har jag ägt så det får vara good enough.

Igår kom dock min pappa ner från Dalarna, världens snällaste nyblivna pensionär tog tåget för att avlasta lite. Jag jobbade lite längre men inte mer än de vanliga 8 timmarna och sedan gick jag och träffade ett par kompisar för träning och middag. Ruggigt trevligt och en riktig energiboost. Klokheterna!

20140307-211244.jpg
Lite cross-over-mässiga tapas på Hornhuset i Hornstull. Nice!
Vi försökte få bord på både Barbro och Linje 10 men det var fullt – Stockholms restaurangliv alltså..!

Imorse lämnade samma snälla morfar så därmed fick jag möjlighet att köra ett PT-pass med Milla (missagda) igen. Det var en otroligt lyxig start denna fredag och när jag nu sitter i soffan och mest ser fram emot att Henke ska komma hem imorgon bitti så känner jag samtidigt träningsvärken växa sig mastig i rumpan. Redan, liksom. Yippie!

20140307-211252.jpg

Fredagsfys före fredagsanalys och fredagsmys. Missagda körde som vanligt skiten ur mig (och kom med klokheter) i sin funktionella lekpark pimpad med träningsutrusning – fyspark!

Imorgon kommer Henke som sagt hem och jag längtar, både efter min man och pappan till mina barn så att säga. Då återgår saker till det normala. I några dagar, innan Henke drar till Val d’Isere en långhelg och jag åker till Indien en vecka. Lite crazy tider just nu… men men. 🙂