Furuviksparken är en nöjespark som verkligen sticker ut i mängden, tycker jag. Det är något med inramningen där… i kombination med småskaligheten. Vi har varit där flera gånger, utspritt vid olika tider på säsongen, och aldrig upplevt den hysteri som kan upplevas på många andra ställen. Om det handlat om tur eller alltid är ett faktum kan jag förstås inte säga något om, men så har det varit för oss. Det kan nog också bero på att parken är så stor, och att man inte bara behöver vara just vid de absolut mesta attraktionerna utan att man också kan pausa och bara vara i de fina omgivningarna. Ta en riktigt härlig picknick vid någon av alla de fina platser vid vattnet som är gjorda för det, eller låta barnen leka fritt i skogen eller ”äventyrsön” som är en plats där Wild kids spelades in för några år sedan vilket säger en del om temat där.
Furuviksparken – Djurpark
En stor del av Furuviksparken är själva djurparksdelen. I otroligt vacker omgivning strövar kameler och kängurus, och andra mer exotiska inslag är lemurer, ormar och andra reptiler i ”regnskogen” och så förstås alla olika apor. Att barnen (såväl som de vuxna) fascineras är förstås en underdrift.
Allra mest har våra barn i efterhand pratat om de gulliga små silkesaporna. Mindre än en hand och helt oemotståndiga!
Fäbodmiljö
Det är inte bara exotiska djur som tilltalar på Furuviksparken, utan i den härliga fäbodmiljön får barnen också närkontakt med våra mer lokala djur som getter och lamm, och det är nog så populärt. Det är liksom det som är grejen med inramningen, som gör det så charmigt. ”Som ett Skansen i storformat”, som Towis (som också var där igår) så klockrent beskrev det.
Och så ponnyridning. Alltid ponnyridning om tillfälle ges.
Åkattraktioner i Furuviksparken
Djur i all ära – de roade i ett par timmar igår – men våra barn är nog ändå allra mest entusiastiska över åkattraktioner och jublade över Furuviks tivoli. Det kan dock förstås sägas att karusellerna är långt ifrån de på Grönan och Liseberg (eller för den delen Legoland) men det är inget som yngre barn varken bekymras över eller påverkas av. Så, Furuviksparken står sig jättebra i gengren för de lite yngre barnen och framför allt tycker jag att det är en jättebra ”första” park redan för de minsta (och en av de klart smidigaste för de med små bebisar, kan säkert Annika också skriva under på som testade just det). De äldre tweenisarna föredrar nog större parker men för de som ännu inte kommit dit är både djurpark och tivoli toppen.
Ja, man är nervös när ens unge sitter uppe i luften i en sån här slänggunga… Här är Stella för övrigt ihop med LifeInCerise-Annelis dotter E. Anneli (med familj) räddade oss för övrigt i slutet av dagen när vi insåg för sent att våra kontanter sinat och att bilarna barnen stod i kö till krävde en tia var för att få åka… Tack igen för den räddningen!
Max bästa var annars att ÄNTLIGEN kvala in till även de snabbaste karusellerna, den ”stora” berg- och dalbanan inkluderat. 110-gräns gällde, och det var till stor lycka. Oftast gäller 120 och då är det kört för honom i ett år till eller så.
Dagens enda krokodiltårar kom annars när vi föräldrar misslyckades att kasta hem ett dumma-mej-mjukisdjur i ett stånd – men vi vuxna var iallafall glada över att vinna en stor basketboll…
Vi tackar Furuvik för att vi fick komma på premiären som hade alla rätt förutom att det var kallt som attan i luften (men det kan ju inte de göra något åt). Nästa gång måste vi komma i högsommarvärme så att vi kan leka i det stora badlandet – det ser hur kul ut som helst!
