Avslutningen i resebloggutmaningen

Jag skrev inte resor riktigt varje dag enligt utmaningen, men tror nog att ni blev lite mätta på det ändå… Eller? 
Fast, jag är ju sådan där som vill genomföra sådant jag hoppat på så här kommer en snabbare lista över de rubriker jag avvaktade med under de senaste tre veckornas utmaning;

Topp 3 

Topp 3 roligaste med att blogga om resor är att: 1) Minnas tillbaka till ställen och riktigt kunna ta på känslan av att vara där (och därför gillar jag själv ännu mer att läsa mina inlägg jag lägger dag för dag under resor än de fina sammanfattningar som kommer efteråt). 2) Ha ett bra ställe att lägga fina bilder som med det lätt blir tillängliga att gå tillbaka och titta på. 3) Ofta påminnas om vad många häftiga och härliga upplevelser jag har bakom mig och hur stor världen är och vad mycket det finns kvar att upptäcka. Inspirationen! Lyckan!

Vad tycker ni om reseinläggen hos mig? Vad vill ni se och höra mer respektive mindre av? 
Semesterfrukost

Ärligt talat så är jag ingen frukostmänniska, och även om hotellfrukostar såklart kan få det att vattnas i munnen på och längtan att starta – ”det är ju så härligt!” så går jag inte igång helt på det när jag väl har dem. Mina bästa semesterfrukostar inträffar några timmar efter att jag vaknat, kanske på ett härligt café eller helst på Le Pain, vars granola parfait jag anser vara ”to die for” och bagarens brödkorg en härlig brödbuffé av bästa sort. London, New York, Dubai, Miami, … 

  

Här Le Paint i Dubai marina med familjen. Sa jag granpla parfait, bakers basket och en stor skål skummig latte?



Hav

Jag älskar hav, som så många andra, men en sanning om mig är att jag väljer sjö framför hav om jag måste välja antingen eller.

  

Inget fel med pool vid hav, heller. Här Puro Beach Club, Palma

 – Alltid i handbagaget

Jag är inte så känslig där, faktiskt. Har jag pengar och ett pass så klarar jag mig, liksom. Med barnen? Ja, då resonerar jag såklart annorlunda. 

– Språk

Åh vad jag önskar att jag talade fler språk! Engelskan (och svenskan) är förstås given men tänk om jag underhållit skoltyskan eller spanskan – och då framför allt det sista. Jag kommer ta upp det dock, det vet jag – men det får bli när barnen är lite äldre och det finns tid för kvällskurserna. Men oavsett så räcker ju kroppsspråket långt, faktiskt. Och gamla minnen från mer otillgängliga resmål säger att jag tog mig fram bra med en parlör, förutom på de ställen där de flesta var analfabeter och ändå inte kunde läsa orden jag pekade på. 
– Storstäder 

Jag älskar storstäder! Åh så levande! The City av städer är ju dock förstås New York. Min gamla, älskade som det var alldeles för länge sedan jag träffade. 

– Länkkärlek
 

Det finns många resebloggar där ute, läser ni fler? 

Jag ska uppdatera med lite favoriter när jag är vid en dator igen. 

Följ mig!

Mer läsning...
Med minnen från Courmayeur – en pärla i italienska alperna