Jag har inlett den här lördagen på allra bästa sätt. Imorse (fast inte så tidigt om jag ska vara ärligt) tog jag Meja med mig och åkte och träffade upp mina fina västkustkompis som var i stan i annat ärende, och åt frukost med henne på hennes hotell. Så himla värt! 145 kronor för en helt okej hotellfrukost (Scandic park) är bra för mig som inte är en så extrem frukostätare, och på det härligt umgänge. Det var en bra start på dagen! Sen tog vi en promenad som i praktiken innebar att gå från norra delen av Humlegården, genom parken till Stureplan och på den 500-meterspromenaden pausa på inte mindre än två bänkar och sitta och småprata lite i regnet istället. Jag säger inget mer om vad hon gjorde igår, men hon var inte som jag hemma och tog det lugnt med familjen. Haha!
Sedan gick jag vidare, via Kungsträdgården där körsbärsträden just börjat blomstra, och till en affär där vi spanat in en ny cykel åt Max. Jag hittade samma cykel som vi spanat på men förra årets modell och således ännu billigare så det var lika bra att slå till. Jag tänkte inte längre än att släpet på tunnelbana och buss skulle lösa sig, och så gav vi oss ut i ett Stockholm som fyllts på med lördagsflanörer. Ooopsi! Det där med att ha en vagn och en 20-tumscykel (rätt stor faktiskt…) var helt plötsligt inte så bara, och att hoppa på överfulla bussar visade sig vara en omöjlighet. Så där stod jag i ett regnigt Kungsträdgården med alldeles för mycket att släpa på, alldeles för hungrig (och nedbajsad… phew!) bebis, och ja. Inte optimalt.
Efter många om och men och försök att komma hemåt fick jag bli upphämtad av Henke i arbetskläder, i bil med släpvagn med cirka många hundra kilo sten på släpet, utanför… – tada! – Grand hotel. Utmärkt!
Och blöjan fick jag byta inne i skärgårdsbåtarnas väntrum bland inte så få turister… Perfekt!
Men hem kom vi, barnet blev ytterst glad över den nya cykeln, och frukosten var toppenfin. Bra så!
