Såhär på självaste nationaldagen passar det väl bättre än någon annan gång att berätta om mina svenska smultronställen. De där ställena som jag känner mer eller mindre bra, men som jag får lite extra hög puls av att tänka på. Eller låg, vilket då är något positivt i sammanhanget, eftersom det berättar om ställen där jag varvar ner lite extra.
1. Dalarna
Självklart är Dalarna ohotad etta för mig. Är man uppvuxen i Dalarna finns inget annat, kan jag tänka mig, och för mig är det på släktgården i Gagnef strax söder om Leksand jag mår allra bäst. Det var svårt att välja en bild bland alla på fiskande barn, brygghopp, solnedgångar, roddturer, springande ben på stora gräsytor, kaninmatningar, grillmiddagar och annat – men det får bli bilden ovan. Det är något med farstukvisten på gamla huset, allt det gröna, storfamiljen som gör färdigt kvällens middag, kvällssolen, härbren, kullar och sjön längst där nere. Det är hela stället, landskapet och livet – jag kan inte förklara det bättre än så. Sedan vet ju inte ni det, men när jag ser den bilden vet jag hur det luktar. Inte grillen eller ens gräset – utan träet i hallen där jag står. Sånt.
2. Gotland
Det här är kanske en lite otippad tvåa? Jag har ju trots allt inte varit på Gotland på väldigt många år, men både barndom och ungdomsår spelar in starkt här. Vi åkte mycket till Gotland när jag var liten, och under mina pluggår var jag i Visby i princip varje sommar – en sommar gick jag till och med sommarkurser och bodde i korridor och var på ön i mer än två månader. Visby är med sin ringmur den häftigaste och vackraste staden i Sverige i mitt tycke, och hela Gotland har ett magiskt skimmer över sig. Varje år längtar jag dit. Inget år tycks jag hinna.
3. Stockholm och skärgården
Min hemstad sedan – är det 14 år nu? – är den vackraste staden jag vet. Oavsett årstid. Men sommarkvällarna i Stockholm alltså… De är något speciellt. Staden är så vacker från så många vinklar och ställen, och så är det porten till vår vackra skärgård. Stockholm har helt enkelt allt.
Övrigt
Men det stannar förstås inte där. Jag tänkte börja skriva om västkusten också, men då drar det iväg i både antal ställen och ord. Härliga sommarstaden Halmstad, vackra Bohuslän med alla sina mysiga samhällen och charmiga Stora Höga där vi är med många vänner varje sommar, hela Laholmsbukten med alla sina pärlor. Och så vidare norrut; Hestra och Isaberg i Småland, för att inte tala om Åre som jag vill (och ska!) lära känna bättre och så finns ju alla ställen jag drömmer om men inte upplevt tillräckligt än. Höga kusten och våra allra mest nordliga fjäll.
Sverige alltså – vackra, vackra land! Grattis på din dag!
Om du får välja tre ställen – vilka blir det då och varför?