AIM Challenge 2017 – en alternativ racerapport om gläjden i nybörjarmultisport

Min resa mot AIM Challenge började en sen sommarnatt för tre år sedan, då jag och min kompis pratade om att vi borde köra en multisporttävling, och hade läst om roliga varianter som Sportkullan och AIM Challenge. Vi tog hand på att vi skulle göra det efterföljande sommar, men så kom något emellan. Hon den där lilla Meja, som nu är 1,5 år vill säga. En sommar som magfrö och en som bebis gick innan jag i februari i år fyllde 40 och min kompis (tillika svägerska) gav mig en speciell födelsedagspresent; startplats i AIM challenge och en hel helg för våra två familjer tillsammans i Sälen. Samma födelsedag fick jag en mountainbike av min man – och med det var det klart. Vi skulle köra!

Vad är AIM challenge?

AIM Challenge är en multisporttävling som fungerar som en orienteringstävling på cykel. Rogaining heter konceptet om man ska vara noggrann, och det kanske vissa tycker att man bör. Själv tycker jag att tjusningen med just AIM är att även riktiga nybörjare kan vara med, så kanske gör det inget att jag låter just som en sådan? Det är ju 100% sant.
Under tävlingen, som går i Lindvallen eller Hemsedal (någon vecka senare), är man ute på fjället i 6 timmar och letar orienteringskontroller som man tar sig till med hjälp av cykel. Varje kontroll ger olika många poäng, från 2 till 15, och de som ger mer poäng ligger längre bort, är svårare att orientera sig till, innebär äventyrsinslag för att kunna ta (som klättring, paddling, simning, myrlöpning eller annat) eller liknande utmaningar. Kartan med utmärkta kontroller får man först vid starten klockan 10.00, vilket innebär att den första uppgiften blir att lägga upp en strategi för sin dag med cykel på och runt fjället, utifrån sina egna styrkor och svagheter. Till exempel tänkte jag och min kompis Erika att det var bra att inte ha så utmanande orientering, att cykla långt men helst inte med hur mycket höjdskillnad som helst, och att inte lägga energi på de riktiga lågpoängarna. Men framför allt att ha en kul dag på fjället!

Klockan 16.00 behöver man gå i mål för att inte få 30 poängs avdrag, och kommer man mer än 10 minuter för sent blir man diskad. Det innebär att man även om man är nybörjare och kör samma tävling som rutinerade multisportare går i mål samtidigt vilket gör det hela både spännande och roligt. Ingen kommer sist (förrän poängen räknas, men det spelar sällan någon roll då ändå eftersom man haft så roligt) och alla har haft konstanta utmaningar längs vägen. Just att man plockar kontroller betyder att man får konstanta känslor av Yeah! under loppet, vilket är oerhört peppande. En boost runt var 15-20e minut om man som vi siktar på att ta runt 20-talet kontroller, och bara det pepp nog för att fortsätta mala på kilometer för kilometer. Vår dag på cykel slutade på över 6 mil, och då hade vi dessutom släpat cyklar genom myr och bäckar, sprungit över och runt fjäll, klättrat, paddlat och simmat (eller okej, de där två sistnämnda gjorde Erika).

Äventyrsinslagen

Jag nämnde äventyrsinslagen, och de är helt klart något som förutom tävlingens upplägg gör den extra rolig. Man lever helt enkelt lite extra när man får gå i våt och hal mark längs en forsande bäck, klättra ner och under en väg för att plocka en kontroll mitt i en vägbrunn med rinnande iskallt vatten i, klättra upp i en tall och en massa sånt. Grisa ner sig, utmanas, leva!

Likaså är det superkul att bestämma sig för att gena ut mellan stigar och ta mer okända vägar till kontroller, och släpa cykeln genom vattendrag och skog – och förhoppningsvis komma ut med en hel massa tjänade minuter på andra sidan. Jag var klart tveksam en gång när Erika för att nypa en högpoängare ville ge sig ut längs med en fjällkant där det helt saknades riktlinjer, och tänkte att det var bra att vi hade ryggsäckarna med oss – för det hade kunnat gå hur som helst och då skulle proviant kunna behövs  – men vi vågade och vann i det fallet och knep kontrollen. Heja oss (och inte minst modiga Erika)!

Vår prestation under AIM Challenge 2017

6 timmars cykling med många höjdmeter upp och ner är ingen lek, och jag är så himla imponerad av oss båda! AIM Challenge passar alla från nybörjare till rutinerade multisportare, och man kan lägga nivån där man själv vill – men givetvis krävs grundkondition och pannben, och med det sagt är jag så stolt över oss båda. Men framför allt hade vi en oerhört rolig dag på fjället, och njöt verkligen. Inte en sur min på hela dagen!
Placering är helt ointressant och var aldrig målet, men vi kom med råge in på övre halvan i vår damklass, och det var ju ändå lite extra kul att vårt kämpande tog oss så långt upp i resultatlistan. Vi tackar kämpandet mot högpoängarna för det, för i slutänden tog vi ”bara” 16 kontroller.

Träningsmässigt hade jag (/vi?) kunnat varit bättre förberedda för att kunna köra längre, snabbare, högre men inget säger att färre pauser eller garv och fler kontroller hade fått oss att träffa målet bättre. Vi körde hårt, vi maxade på många sätt oss själva men samtidigt njöt vi. Tävlingsmänniskan i mig tänker redan på hur strategier kunnat slipas och backar ägas ytterligare, men upplevelsemänniskan i mig vet att det var oviktigt. Om du ska köra – glöm inte det.

Dam, mix eller herr

AIM challenge har tre klasser – dam, mix och herr och varje lag består alltid av två personer. Mixklassen är överlägset störst i antal deltagande, och sedan är det snäppet fler i herr än dam. I damklassen var det knappt 60 startande lag.

De bästa och det man bör träna på

De som är bäst i AIM challenge är förutom starka fysiskt även riktigt duktiga på orientering. Kan man ge sig bortom utmärkta stigar har man oerhört mycket att vinna. Vi kan förstås läsa karta okej, men för att prestera bra bör man kunna använda kompass och våga orientera fritt. Men man kommer långt bara på att orka cykla och vara aktiv i många timmar. Och längst kommer man på att våga sikta mot en start – att genomföra. Då vinner man, oavsett förmågor i övrigt.

Några andra tips och tankar

• Vi körde i cykelskor och fasta pedaler, men hade med trailskor i ryggsäcken. I slutänden bytte vi aldrig om till dem, men det var för att vi valde en rutt med mycket cykling längs stig.
• Man behöver ha mat med sig, och vi hade pannkakor (gudomligt gott) där två av tre gick åt, snickers (åt två) och lite annat (som inte gick åt). Vatten behöver man ha med ett par liter, men kan förstås fyllas på i rinnande fjällbäckar.
• Likadana kläder? Superkul, och något som många lag har så det syns att de hör ihop. Vi hade fått otroligt fina kläder från vår kompis på Odd Molly (Sweat it jacket/leggings), och kände oss så himla snygga på fjället på ett kul sätt, och fick jättemånga komplimanger och positiva kommentarer. Deras träningskollektion är verkligen snygg och funktionell – uppenbarligen. Ovanpå tightsen körde jag med cykelshorts med padding – ett måste.
• Stämningen är oerhört härlig på AIM, med snack och glada tillrop från andra medtävlande längs vägen. AIM pratar själva om AIM-andan, och jag kan verkligen skriva under på att den är speciell och oerhört härlig. AIM är ett glatt lopp, för alla!
• Vill du nörda ner dig i detaljer och tips så finns fina guider att hitta – jag gillar dessa hos Ida /Alla kan träna och Sofia / Uppochhoppa med del 1 och del 2. Men fråga gärna om du undrar något – jag känner mig tillräckligt rutinerad nu för att kunna svara på en massa. 
• Om du funderar på att köra – GÖR DET! Du kommer inte ångra dig – det är en otroligt rolig tävling och du kommer njuta både av vägen dit och tävlingsdagen!
  Om jag kommer tillbaka? Utan tvekan!