Innan vi åkte tänkte vi att det var rätt bra att Max inte går ännu. Då kräver han lite mindre utrymme, är mer nöjd med att stå och gå mellan ett par strategiskt utställda möbler osv.
Vi var i Turkiet med Stella när hon var precis så gammal (och de är väldigt lika i utvecklingen) och upplevde det just så.
Men nej. Vi tycker att det är rätt jobbigt faktiskt. Han vill röra på sig och aktivera sig men det är ofta lite bökigt för på ställen där vi är så är golv/mark skitiga. Det är såklart inga problem just att han smutsar ner sig, såklart inte. Men smutsiga händer konstant som han sedan stoppar i munnen? Känns mindre bra.
Sen är ju backen och allt på den enormt intressant för den krypande bebisen. Tack och lov att han har napp så att den kan hjälpa till att undvika att stenar och fimpar åker in i munnen. Och att han iallafall inte ålar längre!
Så nu längtar vi tills han lär sig gå. Det är absolut en bit kvar, i nuläget går han mellan möbler och håller balansen ståendes med hjälp i ena handen och kan själv i någon sekund. Så säkert en månad till…
Stackars Max har dåligt med leksaker den här resan. Ingenting är ju intressant så länga stunder i taget samtidigt som vad som helst kan vara intressant en liten stund. Mycket broschyrer, kartonger, ballonger och sånt har det blivit. 🙂
Stränder med sandlek och mycket bad blir nog utmärkt för honom!
Fast ett tag till får han hänga med och se saker, och han trivs med det både i vagn och sele/bärstol så det ska nog fortsatt funka bra.
Maten går bra, han äter det mesta samma som oss/Stella. Välling har vi med oss, och den älskar han till kvällen och i nödfall vid andra tillfällen. Och så är jag jätteglad att amningen är med än, det är en räddare många gånger.
Glatt humör och enkel att resa med, men med stark vilja och behov av att slösa energi, det är Max det!
