Nu har Max gått sina två första dagar på förskolan, med H’s sällskap. Det sällskapet har han inte brytt sig så mycket i. Snarare har han varit rejält obrydd i H, som däremot fått hålla ställningarna genom att rädda de andra barnen från att bli luvade (suck!). Det är inte så kul såklart, men den här gången kan jag ändå känna mig lite lugn i att det där lägger sig med tiden… Vi skolade ju in en rejält puttig tjej förra gången, som numera är totalt genomsnäll och är den som ser till att alla får vara med i leken och att ingen blir utanför.
Max äter hyfsat bra själv för att vara 15 månader men till dagisnivå återstår en bit. Så det får han öva på. Han lyckas peta i sig rätt bra ändå med lite varierad teknik och det är iallafall huvudsaken!
Att kunna sova på en madrass på golvet med ett helt gäng andra barn är det som brukar vara den största utmaningen vid inskolningar. Inte med Max. Han är ett sovbarn, det är bara så! Inte extrem på något sätt, men när han är trött och ska få sova så vill han det och knusslar extremt sällan. Så både igår och idag hade han somnat först (!) av alla barnen. Sen har han vaknat för tidigt, efter bara ca 1,15, vilket innebär att han sovit hälften så länge som han gör hemma. Så det har varit en trött kille om kvällarna! Men att få in längden borde ge sig med tiden.
Imorgon är det min tur att få följa med, och det ska bli så himla roligt! Jag är supertaggad! Lärarna tycker egentligen att inskolningen har gått så bra så att han skulle kunna lämnas lite, men dels är han så liten (enligt dem) och dels vill jag vara med så en dag till känns given. Men förmodligen blir han lämnad själv halvdag redan på torsdag.
