Jag var ytterst sugen på en sväng på längdskidor innan avfärd i förmiddags – men vet ni vad… Jag är inte frisk än. Idag äter jag sista dagen med penicillin men fortfarande spänner bihålorna, jag känner att jag inte är hundra i kroppen och jag är hes och rosslar. Att jag snyter mig konstant nämner jag inte ens för det känns numera som ett normaltillstånd.
Jag har varit sjuk i tre veckor och är fruktansvärt less på det. Enormt. Jag fungerar väl okej men får slängar av låg energi men alltså. Det här livet utan träning… Jag mår så dåligt av det! Tänk att många lever så helt självvalt..?
Fortfarande närvarande.
Så nej, inga skidor, utan vi lämnade stugan vid halv elva.
Vi kom således till Rättvik innan det var lunchtid och vi fick tips om Sjövillan vid Siljans strand nedanför järnvägsstationen. Såhär fint var det;
Och ännu finare innan. Mysig inredning, öppen eld, lugn musik i högtalarna. Stämningen var så nice och jag tror sjutton att det till och med påverkade våra barn som var lugnare än någonsin tidigare på restaurang (Max rabblar gärna ”man fåj inte spjinga inte skjika” men i praktiken är han inte fullt lika stabil).
Det där med att barnen var ytterst harmoniska, banne mig exemplariska, var såklart också lite tack vare att de fick barnmenyer som de kunde måla på. Så perfekt underhållning i väntan på goda pannkakor.
Vi åt jättegott, den goda helgbuffen för prisvärda 145:-. Inklusive färskt bröd och kaffe. Utsikt och inramning härlig. Personalen får ett gott ord de med, trevlig service.
Vi lär inte ha stannat på Sjövillan i Rättvik för sista gången och lägg detta tips på minnet för det är verkligen så värt att byta trist vägkrog mot detta klockrena alternativ.