Hon är så söt Stella, när hon ber om hjälp. ”Mamma bälpa mig”, säger hon förnuftigt. ”Mamma bälpa Stella”.
När hon säger det så böjer hon ju meningen helt rätt, men sen tycker hon att det funkar på andra saker också. Om man ska hjälpa henne att hoppa ner från något säger hon ”Mamma boppa mig” (Mamma hoppa mig) och sitter hon på sin trehjuling och vill att man ska dra henne så hon kan cykla så säger hon ”Mamma kykla mig” (Mamma cykla mig).
Jag förstår logiken… även om det inte är helt rätt… men hon blir ju förstådd iallafall! 🙂
Och det är ju värt att hjälpa till med hopp och annat – för man får snabb uppskattning efteråt. ”Wow! Mamma, joooligt! Igen!” 🙂