Förresten, det blir en till säsong av detta:
För det går inte att sluta.
Det är helt enkelt för roligt, konstaterar jag efter att ha hoppat in på en träningsmatch och två träningar. Att Stella deklararerat att hon väldigt gärna vill följa med avgör saken. Vill hon följa med pajar jag inte ens någon kvalitetstid med barnen (som är högst prioriterat på helgerna) för att få tillgång själv till en förälder är lyx det också och bra för alla. ”Mamma, kommer du ihåg den där gången då jag var med dig på innebandy, och det inte var några andra barn där alls? Och jag trillade ner högt från läktaren och gjorde illa mig? Till och med då var det roligt, tyckte jag!”
Vi hoppas entusiasmen består. Från oss båda.