Det blev inte tillräckligt klart väder för varken kvällstur eller norrsken igår, så när vi avslutat den otroligt goda kräftmiddagen på Hemavan värdshus – och var inte så lite möra efter dagen – så gick vi direkt och la oss. Däremot vaknade vi till strålande väder idag, och det kändes som en otrolig bonus efter det härligt dramatiska rusket på fjället igår. Det var med andra ord med väldigt glada miner vi gick till Cykel & fiskecenter för att hämta ut våra mountainbikes efter frukostbuffén.
Cyklarna vi hade var otroligt fina! Riktigt avancerade modeller med dubbeldämpning (dvs däpmning/fjädring både fram och bak) – peppen! Avancerade betyder dock inte svåra, utan enbart extra bra, och gick förstås lika bra att bli kompis med för de av oss i sällskapet som aldrig cyklat mountainbike förut som för de med lite mer erfarenhet. Jag undrar vilka jag ställer mig till? Mitt halvår med regelbunden cykelpendling på racerhybrid har förstås gett mig en förståelse för växlar och annat på en ”riktig” cykel, men mountainbike har jag ju bara kört en handfull gånger…
Nu spelar ju som jag berättat tidigare inte nivå någon roll överhuvudtaget när man reser med Systrar i bergen, för de har alltid flera guider i sällskapet så alla kan få åkning med njutning, men efter dagens tur är jag ändå säker på att jag med rak rygg kommer att titulera mig mountainbikeåkare. Jag åker ju helt enkelt mountainbike med en otrolig entusiasm! Det är enormt kul, och jag vet nu med säkerhet att det kommer att bli ett stående inslag i mitt liv. Det dröjde några år in i det, men idag är första dagen på resten av det som det brukar sägas och jag är så glad att äntligen verkligen ha testat och fått njuta av cykling off road. Och veta att det kommer mer.
För känslan, alltså. Den är något alldeles extra. Att först lägga i en lätt växel och låta benen jobba sitt yttersta för att klättra upp för en backe, och sedan trycka på några steg till för att få fart med sig ner i backen – och sedan susa fram i den högsta fart man bara kan uppbringa (och känna sig trygg med). Känna mjölksyran i låren gå ur samtidigt som vinden viner runt ens huvud… Alltså! Att dessutom göra detta i vacker terräng där skogen ibland öppnar sig för öppna ytor och utsikt över fjäll med snötopp… Bättre blir det inte!
Så ja. Vi hade en otroligt härlig förmiddag när vi idag tog oss de dryga två milen runt Stabbforsturen, och jag är helt säker på att alla njöt – där vi susade fram genom skog, längs brusande älv och bredvid fjäll. I strålande sol.
Tack för den här dagen; Systrar i bergen. Hemavan. Min starka kropp. Det här är inte träning – det här är vad man tränar för. Semesteräventyret.
_________________________________________________________________________
Denna resa till Hemavan är en pressresa i samarbete med Systrar i Bergen, Hemavan och Craft Sportswear. Alla åsikter är som vanligt mina egna.