Det debatteras friskt om lekstolarnas bra eller dåligt på barnsajter och tidningar runt om. Emot-sidan säger att barnen kan börja gå senare. Personligen har jag sett många barn i min närhet som haft lekstolar, och som älskat dem över allt annat. Trots detta har de både krypit, lekt sittandes och börjat gå tidigt såväl som "normalt" – så Äh! Man kan inte vara rädd för allt! Och handlar det om ett par veckors senare gå-premiär, vad spelar det i sånt fall för roll?!
Stella förstod först inte vad som hände, utan drog upp fötterna och satt som en svävande liten säl i den, men en kort stund senare tog hon sina första stapplande steg framåt. Idag har hon suttit i den en kort stund och fattade direkt vinken. Hon utnyttjade sin nya rörelsefrihet till att ta sig till vårt sideboard och försöka öppna dörrarna…. Haha.
Hur än det är så är det väldigt läckert att sitta på golvet och kunna ropa "kom Stella" till sitt lilla hjärta, och mötas av ett stort leende och en bebis som sakta men säkert kämpar sig emot en.
