Idag upptäckte jag en liten spricka i Stellas överkäke. För nog borde man kunna säga spricka, eftersom man säger tandsprickning? Iallafall så ser man ett litet streck för ena framtanden, och lilla grynet siktas lite lätt där under. På humöret har jag inte sett bågra tydliga tecken på detta, även om hon igår hade lite svårt att komma till ro och somna – fast vi var inte hemma och hon skulle sova i vagnen så det var inte så konstigt.
Att framttand ett är på g råder det iallafall inga tvivel om, så vi får väl se om vi märker något mer av det under natten eller så.