”Nattinatt och sov så gott” är vår godnatt-ramsa, och har varit sedan Stella var runt halvåret. Numera ramsar vi inte direkt, hon vet ju ändå vad som ska hända. ”Godnatt” säger vi innan hon lägger sig. ”Nu ska Stella sova”. Och så ramsar vi det sista vi gör, mer informativt.
”Heeejjååå”, säger Stella. Hon säger samma sak för Godnatt som Hejdå. Makes sense, framför allt kanske med tanke på att hon vinkar samtidigt. Det stämmer ju att vi försvinner för en stund…
I lördags natt när Stella sömnstrulade låg hon mellan oss och började med något nytt. ”Hejjåå, Tåååva!” ropade hon gång på gång. Är det vad man kallar en tvåordsmening? En otydlig sådan möjligen då orden sitter ihop, men ack så tydlig för oss.
Och dockan som hon fick i lördags ligger i en babylift och sover konstant. Stella kikar på dockan ibland och säger Ejjåå, Tååva. Sover och sover gör den, den där dockan. 🙂
Igår sa hon sin egna lilla ramsa både till lunch och kväll, och somnade utan problem båda gångerna, för hela långa nätter. Även ikväll gick läggningen bra. Kanske är sömnstruls-fasen redan över? Hoppas. Jag gillar Hejdå, Sova. Väldigt mycket.