Jag sitter inne hos Stella i väntan på att hon ska somna (härligt med iPhone så man kan smygsurfa).
Hon ligger tyst för att plötsligt säga. Nej, mina! Oh wow! Oh wow! Botta! Nej, mina!
Jag vet vad hon tänker på. När vi idag var på Länna sport fick hon syn på ett par små skidor. Oh wow oh wow oh wow upprepade hon, och bar iväg på dem snabbt. Sen såg hon en liten cykel. Åter igen samma sak. När vi gick där ifrån sa hon ledset; oh wow. Botta. (=borta).
Det var kärlek. Vad hon fått uttrycket ’oh wow’ ifrån har jag dock verkligen ingen aning om!
