H har velat byta till stor säng åt Stella ett tag. Själv har jag inte alls känt mig sugen på det. Hon trivs så himla bra i sin säng, och hon ligger hyfsat still – med huvudet på kudden, lagom ihopkrypen. Den känns verkligen inte för liten. Hon somnar fint och bra, och allt är bra liksom. Och natt-kisseriet som hon behöver ibland skulle hon ju ändå inte fixa själv – hon behöver vår hjälp upp på toaletten – så det skulle inte bli någon skillnad om hon sov i en vanlig säng. Så varför stressa?
Men det ska komma en bebis – som visserligen knappast kommer ligga i spjälsäng förrän efter ca 3 månader (först vagn och vagga) så det blir ju i mars/april någongång. Då kommer det vara en massa andra funderingar och känslor som flyger omkring i hennes huvud. Dessutom är vi nu inne i en riktigt bra sovperiod (peppar peppar) med enkla läggningar och hela nätter i egen säng. Och många saker gör hon så gärna så, med uttalandet ”jag är en stor tjej”. Hon vill liksom kunna saker som ”stora” barn gör. Så kanske är det läge nu ändå.
Det är väl Anna Wahlgren-förespråkaren i mig som tvekar kanske. Där tänker man också att det inte finns någon anledning att stressa fram ett sängbyte utan bra anledning. Och Stella varken klättrar ur den eller har för dåligt med plats. Hon är verkligen trygg i den. Näe. Jag är inte sugen att byta än. Fast kluven.
Men det ska komma en bebis – som visserligen knappast kommer ligga i spjälsäng förrän efter ca 3 månader (först vagn och vagga) så det blir ju i mars/april någongång. Då kommer det vara en massa andra funderingar och känslor som flyger omkring i hennes huvud. Dessutom är vi nu inne i en riktigt bra sovperiod (peppar peppar) med enkla läggningar och hela nätter i egen säng. Och många saker gör hon så gärna så, med uttalandet ”jag är en stor tjej”. Hon vill liksom kunna saker som ”stora” barn gör. Så kanske är det läge nu ändå.
Det är väl Anna Wahlgren-förespråkaren i mig som tvekar kanske. Där tänker man också att det inte finns någon anledning att stressa fram ett sängbyte utan bra anledning. Och Stella varken klättrar ur den eller har för dåligt med plats. Hon är verkligen trygg i den. Näe. Jag är inte sugen att byta än. Fast kluven.
Sängen känns ju inte trång – om hon inte kör den allra mest ut-stretchade varianten iallafall. 🙂
Att jag inte sett någon säng jag gillar kanske bidrar lite också. 🙂 Jag vill att den ska vara i ”modern” barnrumsstil (typ vit, enkel) snarare än gammeldags, och gärna en utdragsvariant. Har kollat runt men inte hittat någon jag gillar.
Vad har ert barn för säng? När bytte ni och hur gick det?