Max skriker fortfarande inte. Tack och lov. Men däremot så sover han skönt, för att helt plötsligt gå från fridfullt ansikte till ett som visar att något gör ont, och så knorrar han lite och så släpper han värsta pruttsymfonin. Han kan sen småknorra i en halvtimme eller nåt, och med upprepade pruttar, innan han somnar om igen.
Detta är värst på nätterna, och även om det inte är så farligt eller påfrestande så är det är ju lite synd för det stör ju både hans sömn och min…
Så idag ska jag köpa Minifom tänkte jag och testa om det blir lite bättre och kan döda de där gaserna han har i magen. Minifom eliminerar de luftbubblor som finns i tarmen, och som är orsaken till spädbarnskolik.
Vi jobbar också på rapningarna, som känns som måsten – men det går sådär. Jag försöker med alla medel men rapar kommer bara lite då och då. Antingen hänger jag honom som en hösäck över axeln och buffar rumpan eller så sätter jag honom i mitt knä mot mig, och håller under armarna med ett par fingrar bakom huvudet som stöd. Sen skakar jag honom lätt genom att hoppa lite med benen, samtidigt som jag rör honom lite i cirklar. Svårt att förklara, men iallafall överlägset bäst för att locka fram de där raparna.
Har ni några andra tips på bra raptekniker?
Det är lite roligt förresten att kunna konstatera att det är så annorlunda mot Stellas skrik. När Stella skrek så verkade det verkligen inte som att hon hade ont i magen. Detta för att hon inte spände sig och för att inget hjälpte – mer än att få henne att somna, och då sov hon gott i måååånga timmar (dvs, hade ej ont och var ej hungrig). När Max knorrar nu så spänner han verkligen magen så man ser att han har lite ont. Det finns också mycket som hjälper, som att sitta groda, eller bära honom, eller ”pumpa pruttar” genom att trycka benen mot magen (som H är en hejare på men vars teknik jag inte alls behärskar).
Jag skrev ju förresten förut att jag inte ändrat något i min kost, men det är inte helt sant. Lite uppmärksam på riktigt gasbildande saker är jag, som t.ex lök, rotsaker, bönor mm. Fast nitisk känner jag inget behov av att vara.