Och på tredje natten…

Såna här ”sömnkurer”  (som vi brukar kalla det när vi styr upp sömnen lite mer bestämt) som vi nu gjort med Max brukar ju vara tre nätter. Det där med att vänja barn av med något brukar ofta talas om som magiska tre.

Inatt, den tredje natten, har H inte varit upp till Max alls. Inte jag heller, för jag har legat instängd i sovrummet med öronproppar för tredje natten i rad (halleluja).

Max vaknade 6.30 efter sin hela natt. Lite tidigt tyckte H (mycket vill ha mer 😉 ) och försökte söva om i en halvtimme, men gav upp vid 7. De hängde uppe, och vid 8 kom han in till mig för ”frukost”.
Som sagt, det allra viktigaste är ju att vi nu vet att han inte behöver mat på natten. Och eftersom han inte ens har superhunger på morgonen så är det ju garanterat så!
Han äter nu gröt sista målet, och mellan 1-1,5 portion får han i sig. Att vara mätt är ju en förutsättning för sömn, och därför känns det på ett sätt bäst att gröt är med då och inte bara bröstmjölk. Även om han länge klarat 19-05 på bara mjölk så kan man ändå vara snäppet säkrare på mätthet efter gröt, känner vi.

Att han inatt sov hela natten utan att vakna ordentligt alls (lite kan han säkert snurra, han har ju eget rum så det märker vi inte) känns enormt bra! Hoppas han håller det här nu.

I backspegeln: Här är Stellas första 12-timmarsnatt, och här blev hela nätter mer regel än undantag. Också vid 6 månader, och efter insatser från H, alltså.