Idag har Max namnsdag. Grattis!
Namnet Max har varit en favorit hos oss länge. Sedan långt innan vi alls tänkte på barn särskilt konkret. Så vi har varit tacksamma att det inte blivit någon Max för någon i vår närmaste bekantskapskrets, utan att alla småkillar fått andra fina namn. 🙂
År 2010 landade Max på placering 27 på Namntoppen.
Mansnamnet Max är en kortform av det tyska-romerska kejsarnamnet Maximilian som betyder den störste. Att namnet finns i den svenska almanackan beror på att Oscar I:s gemål, drottning Josefina, bl.a. också hette Maximiliana!
Före 1950 var Max ett ovanligt namn i Sverige men har sedan stadigt stigit i namnlistorna och tillhör numera de 40 vanligaste. 31 december 2005 fanns det totalt 13 527 personer i Sverige med namnet, varav 9 860 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 669 pojkar namnet, varav 528 fick det som tilltalsnamn.
När jag var gravid så sa vi att vi trodde att barnet skulle ha ett namn redan på BB om det blev en kille men inte om det blev en tjej. För Max var så givet – såvida det inte skulle kännas HELT fel på personen som kikade ut. Däremot tjejnamn var svårare. Vår absoluta tjejfavorit som vi pratade om som givet ett par månader innan Max kom var namnet Klara. Sen fick våra nära vänner en dotter i augusti, och i oktober bestämde de sig för just Klara, så då försvann det namnet för oss. Tjejfavoriterna vid tiden för förlossning var Linn, Wilma och Filippa. När Stella skulle födas var det Stella och Tilde vi valde på – även om Stella i princip hette Stella redan i magen, så vi hade nog bestämt oss redan innan då också. Fast det finns ju SÅ många fina tjejnamn, jag skulle kunna rabbla ett tjugotal jag utan tvekan skulle sätta på en dotter på rak arm.