Att lära sig om avslutningar

Det är inte bara helt fantastiskt rent allmänt att Stockholm äntligen intagit sin sommarkostym, utan att sommaren kom samtidigt som det var dags för avslutningar i skola och förskola två dagar i följd var dessutom ytterst fin tajming. Igår var det Stella som firades av från sitt första år i skolan, och de färgglada ballongerna som skolans sexor släppte iväg var vackra mot en knallblå himmel.

Det var en väldigt fin skolavslutning på vår lilla skola med sång från alla årskurser från F-klass till 6-an, tal och utnämnelser. Extra positivt att det drog igång vid 16.30 och med det inte påverkade jobbdagen allt för mycket. Det är ju annars väldigt stressigt den här tiden på året.
Efter avslutningen var det fika och picknick, och alla familjer slog sig ned vid fotbollsplanen och åt och socialiserade.

Vi var inte helt välförberedda och vår spartanska picknick bestod av ett paket plättar till barnen. Någon frukt och Festis utöver det. När ceremonin blev lite utdragen och picknicken pågick längre än vi trott så innebar det att vi vuxna var både hungriga och törstiga innan det var klart, och någon filt hade vi inte fått med oss heller. Nybörjare!
Tur att det iallafall var trevligt.

Det passade med andra ord perfekt med picknick även på Max avslutning. Också den gick på kvällstid, och i mysiga Nyckelviken. Vilket otroligt bra koncept, en riktig höjdartradition! Vi hann hämta i vanlig tid, åka hem och byta om och packa lite grejer (och okej då, åka förbi Ica och köpa picknick-saker) innan vi åkte dit. Med erfarenheten från igår färskt i minne kunde vi göra en klar förbättring. Picknickkorg istället för tygpåse, filt, bulgursallader, kakor, frukt, jordgubbar, islatte och vatten utöver plättar (som barnen verkligen vill ha, well well) och ja… Fortsätter vi med den här utvecklingskurvan är det vi som har en hel charkbuffé till nästa picknick kan man misstänka.

    Och så sjöng de, de gulliga små med sina fina blomsterkransar i papp, och om jag igår överraskades av att stå och små-hulka till ”Guld och gröna skogar” så var jag idag något mer beredd men grät ändå när ”Groupie” kom. Dagens avslutningslåtar alltså… Oemotståndligt charmigt.


Så, nu kan vi det här med traditionerna i våra hoods i Nacka, och kommer vara rutinerade värre under åren som kommer. Det lär ju vänta avslutningar fram till 2028, om jag räknat rätt…