Herregud vad trött jag är. Jag känner mig som ett urtuggat tuggummi, ungefär.
Problemet är mig själv. Jag kan bara inte somna om kvällarna! Så ingen annan att skylla. Eller liksom, förutsättningarna att sova är ju galet tuffa. Det kan vara ett veck på lakanet. Nere i hallen lyser Stellas nattlampa. En fiskmås kanske harklar sig en hundratal meter bort. H andas.
Ja ni vet. Tufft.
Så jag vänder och vrider på mig till ettsnåret om nätterna. Sen sover jag en stund, tills Max vaknar vilket nu sker lite tidigare – konstigt nog, i takt med att smakisar vuxit till en hel grötportion – vid 3. Sen har jag lite svårt att somna igen, för den tiden är det ju ganska ljust ute liksom.
Jag hade tänkt ta med barnen till Furuvik imorgon, men att själv ratta två barn i en stor park kräver energi och den är som sagt inte på topp. Semester, hur fungerar det med sån egentligen när man är föräldraledig.? 🙂