Max kan konsten att chilla. Såhär gillar han att ligga i vagnen när han vill ta det lite soft sådär. Himla skönt alltså. 🙂
Det är bra att han passar på att ta det lite lugnt i vagnen ibland, inte minst dagar som denna när hans mamma pressar in mycket på schemat.
Idag har följande hunnits med:
Kyrkisfrukost, långpromenad med P runt Årstaviken, t-bana till stan, trevlig träff med energiknippet Lofsan (nästa gång kanske vi hinner lite längre, om jag har bättre koll på FB och inte är sån enorm tidsoptimist?! 🙂 ), klippning (vältajmad sådan, Max hängde med sin pappa första timmen och kom sedan mätt och belåten och just insomnad en timme senare. Perfekt!), en sväng till jobbet för att lämna utläggsrapport, socialisera lite och hämta sommarpresent (en schysst träningsväska, typiskt mitt hurtiga och braiga företag!), en sväng på Stadium för att köpa hantlar.
Och sedan på utsatt tid (16.00) swoosha in hos snälla Jenny som hämtat en trött Stella på dagis och hänga där ett tag.
Ja i såna lägen är det inte fel att Max kan ta det lite manana trots att han liksom mest bara får hänga med. Glad, oavsett vad vi hittar på. Tacksam unge! Han hittade till rätt familj. 🙂
Kvällen fortlöpte som de gör mest, om än med lite grinigt äldre barn. Trött, tröttare, Stella. Så den där sista timmen före läggning som ibland känns som hell hour var just det ikväll. I två timmar. Eller ja, ömsom helt okej, men det var mycket lirkande under handling, matlagning, middag, bad, lek och kvällsfix. Själv som jag varit ikväll så är jag imponerad att jag lyckades hålla humöret ändå.
Tack och lov somnade båda före 20. Idag la jag Stella först. Max fick en sen sovning och senare gröt än vanligt, för de där 6-morgnarna är bara inte välkomna här hemma och jag tänker INTE ge mig i det läget utan strid. No no. Vi får väl se om det gör någon skillnad. Låt oss hoppas.