Syskonkärlek och välling

Hur fina barn har jag?! Mitt hjärta svämmar över!

Den bok som Stella läste mycket inför Max ankomst åker fram då och då. Hon tycker att det är roligt att läsa och minns nog lite hur det var innan han kom (när jag hade mage). I slutet av boken ser man lite hur ”lillasyster” växer och vad ”storebror Egon” då gör – hur han leker med henne/lär henne saker etc. Först kan hon ingenting och ligger bara på rygg, och i nästa skede matar Egon henne med välling. Så det har Stella pratat om att hon vill göra.
Nu har Max lärt sig det sedan ett par dagar, och då frågade jag om hon ville ge honom det. Överlycklig blev hon. ”Jaaaaa! Själv!!!”.
Så. Söta.

Apropå vällingen så kände vi båda att vi saknat sista kvällsmyset med att ge flaska, så vi bestämde oss för att överge gröten lite. Vällingen har dock tagits emot sådär, det har varit spott och fräs. Men så köpte vi några färdigblandade tetror och de är slätare i konsistensen. Så efter några dagar med tetravälling så testade vi igår med vanlig pulvervälling och det gick bättre. Nästan bra.
Ett bra tips för de som vill få till välling alltså!

Från början hade vi tänkte lite att helt strunta i välling till Max, för att slippa släpa det när vi åker iväg på långresan. Men nu tänker vi om lite, om han håller sig till 200 ml om dagen så räcker det med 3 paket för den tid då vi är iväg själva – i Thailand träffar vi upp familj och vänner som kan ta med något ytterligare. Så det har vi plats med, och då kan det absolut vara värt det för smidighetens skull.