Från halleluja till eufori

Eftersom det inte händer så ofta, liksom.

Max somnade alltså 13. När han vaknade 13.45 och grät lite bannade jag mig själv för att jag inte passat på att vila. Jag veeet ju att sovstunderna är korta för honom! Men… en napp senare så tystnade det. Och med lunch i magen och lite slösurfning gjord så kunde jag slappna av helt när jag la mig då istället.

14.40 ringde dagliga alarmet (”dags att börja tänka på hämtning”). Hur skönt?!
Så efter lite snooze pallrade jag mig upp 5 i 3, väckte Max som ändå sovit i två timmar och gick till förskolan. OM vi behövde det där, jag och liten.

Inatt var det ja. Jag och H pratade lite igår kväll om vad vi ska ha för strategi egentligen. I med välling vid första pip och kanske få sova längre var en av dem, men det där med natt och mat är ingen kombo vi tror på egentligen. Snabbt som ögat har man vänt dag-energi-intag till natt och gjort sig själv en björntjänst. Ingen mat före 04.30 bestämde vi oss för, då jag tycker mig sett att han vaknar två timmar efter mat. Mat 03 – morgon 05, mat 05 – morgon 07, typ. 
Kvart i 2 vaknade Max. Tidigt! Ledsen. Jag fick ta upp honom för att trösta. Sitta länge och bara sjunga och mysa i hans rum. Stentrött var jag, men ändå njöt jag lite. Han är ingen närhetsbebis, så det var ett av få tillfällen och bättre då att njuta än att tänka på det där med tröttheten. Han ville inte ner i sängen igen, alls. Så närhet fick han. Såklart. Tydlig 8-månaders separationsfas. 
Vid halv 3 la vi oss ihop i sängen (killen som aldrig samsovit någonsin liksom) och det gick utan protester. Kvart i 3 somnade han nära mig. Så himla mysigt. Jaja, när det är en engångsgrej… jag sover ju bättre själv, alla gånger.

Sen vaknade han 06.30. Utan mat alltså. Till en trött men nöjd mamma. 🙂

Efter en kort sväng i parken idag efter dagis är vi nu hemma och myser. Max går loss med Stellas duplo och Stella har somnat framför en film. Jag låter henne sova en stund, det är ändå torsdag och en hel vecka börjar sätta sina spår på den där lilla tjejen som aldrig somnar på dagis (det händer ofta att alla andra barn utom Stella somnar under den ”vakna” vilan där en bok läses och barnen ligger på madrasser).
Jag fortsätter njuta lugnet, för det är jag värd. Faktiskt. Inatt ska jag göra samma sak med Max igen och hoppas på trend.

Förresten så går det där med Max två sovningar per dag inget vidare. Men idag fick jag ju ändå till det. Kanske är 9-10 och 13-15 grejen?! Värt att försöka testa ett par dagar till.