Klockan var 21.20 när jag bestämde mig och gav mig iväg på en löptur, istället för att sjunka ned i soffan framför OS-damfotbollen. Att inte hinna med träning på semestern är ju dåligt på riktigt, men med Köpenhamn blev det lite så och väl hemma prioriterades såklart barnen. Tur då med ljusa kvällar! Fast såhär sent har jag då aldrig sprungit förut. Jag avslutade 22.05.
Men så vackert det var. 6 km njutningslöpning (5:20-tempo ca) längs stranden. Daniel Espinosa i örat (det andra fick lyssna på världen, jag gillar det så ibland). Solnedgång i horisonten. En näst intill öde strand. Och månljus, en skarp liten måne som spanade över havet. Magiskt, faktiskt.
❤ Sverige.
Så grymt, inte minst efter Köpenhamn med det osunda leverne det innebar.
Semester.
Välmående. Energi.
Balans.