Värsta tillfällena med krassliga barn är väl när det är som körigast på jobbet, och man bara inte fattar hur man ska få ihop allt.
Eller?
Det är ju ändå värdsliga ting. Jobb. Med barn sker ändå så stor del av livet vid sidan om jobbet. Bästa. Viktigast, alltid, alla kategorier.
Vår dag imorgon har vi längtat efter länge. Det vankas stor fest och mina kompisar har fixat så grymt! 74 personer är anmälda, och den siffran utgör både barn och vuxna. Äldsta barnet typ 11 år, yngsta kan vara Max? En sporthall med badbassäng är bokad för bara oss. Ni vet, bästa umgänget. Kvalitet ihop med barnen, med vännerna och deras barn. Spontanidrott – innebandy/fotboll/skeppsbrott (och inte minst uppstyrd femkamp med indelade lag), massa bad och lek. En crossfit-instruktör finns också i sällskapet, så vi lär få kämpa rejält en timme – kul med riktig Crossfit-premiär för mig! Alltså, hur kul, allt det där?!
Vid 17.30 hämtas barnen, pizza anländer och vi vuxna fortsätter med fest.
Grymt koncept – minst sagt!
Med det i åtanke hatar jag att Stella haft feber ikväll. Mitt hjärta blöder vid tanken på att hon kanske missar detta!
För hennes skull, mest bara. Och lite för vår.
Vi håller tummarna för att hon vaknar frisk imorgon. Stenhårt.
Med det sagt så är vi alltså ”hemma” i Borlänge, där vi landade i eftermiddags. Äntligen, det var allt för länge sedan. Kvällen har bjudit på fantastisk mat (inklusive förtugg i form av ostar, återkommer om det) med mina föräldrar och bror med familj. Så nice.
Nu sova. Det är ju en dag imorgon också. Och en lång kväll…