Det var en riktigt fin lunch med min kompis idag, och väldigt skönt att ha en lunch utan barn att avbrytas av ska erkännas. Gardens chevresallad var god som alltid men det var förstås framför allt samtalen som var behållningen. Efterlängtat. Jag vet inte vad som hänt med november egentligen, vi har absolut träffat kompisar och så men på något vis känns det som att vi missat många av de närmaste och som att vardagarna såväl som helgerna bara sprungit iväg. Nu har jag (och min kompis) båda semestrar att fokusera på men jag vet också redan att när jag kommer hem igen i januari kommer jag vara tacksam för vardagen. Det är skönt att funka så… Borta bäst men hemma bäst. 🙂
Sickla centrum var annars rätt hysteriskt i dessa juletider så jag vände efter en snabb sväng till HM. Jag måste verkligen hitta ett par chinos till resan. Enklare, sköna, lite smidiga sådär – typ resebrallor. Tips någon? Det är inte riktigt säsong för sådana.
Väl hemma tog jag Max till frisören för första gången. Han var enormt skeptisk, till och med rädd (något han berättade tydligt under hela besöket) men skötte sig superbra. En härlig frisör med avslappnat och naturligt sätt var såklart anledningen till det. Att hon spontant satte på film och bjöd på pepparkakor och gjorde besöket mysigt gör att vi absolut kommer komma tillbaka. Och för det fina resultatet förstås! Hyfsat stolt med rosa tuppkam. Lyckan!
Om en månad fyller Max 3 år, och idag visade han igen hur stor man faktiskt är då.