Jag lär mig som sagt guldkornen här i Halmstad, och förra året debuterade jag på prins Bertils stig med 14 kilometer i överraskande bra tempo. Överraskande när jag läser om det idag vill säga. 🙂
I år var ju dock förutsättningarna inte desamma. Sjukdom och ingen löpning sedan i juni. Överhuvudtaget (för?) begränsat med löpning när styrkefokuset fortsatt råder (men kondisen är finfin efter pulsbaserad träning) och lite så. Men långpass just längs Prins Bertils stig inspirerar och jag var endast glad att ge mig iväg idag. Familjen körde mig till Tylösand och sen joggade jag i sakta mak. Temperaturen visade 28 grader (!) när jag gav mig iväg vid 15, och sjönk inte under tiden. Vätskepausen vid brottet var guld värd!
Jag är iallafall supernöjd över dagens tur på 13 km som gav mersmak på lugna långpass. Det kan behövas – den sista augusti väntar tough Viking och förutom alla hinder ska då 15 kilometer avverkas. Hej och hå och kämpa på!
Och alltså! Inramningen!
