Igår svämmade det sociala flödet över av bilder på våfflor. Hur kan det komma sig att allt möjligt numera har en egen dag? Fettisdagen är väldigt accepterad ihop med många andra och jag kan till och med vara okej med kanelbullens dag – men det finns liksom inga gränser längre. Våfflans dag?! Den är förmodligen bara konstruerad för att barnen ska få något nytt att tjata om, och som ett brev på posten kommer då förstås föräldrar som får bjuda till eller inte förstå viktigheten i en oviktig dag som denna och få dras med dåligt samvete och mer tjat. I flera dagar. Det sistnämnda är pågående här, för vi värderade inte någon våffeldag särskilt högt. Jag har googlat och det finns tydligen en hel massa dagar att fira, kolla här. Skojardagen, knivens dag, morotens dag, internationella gin & tonicdagen, surdegsdagen, lakritsdagen, linssoppans dag om jag ska nämna ett axplock av dagarna enbart i första halvan av april. Alltså ärligt talat?! Kan jag snälla få äta vad jag vill, vilken dag jag vill?
Ni förstår, det gick jättebra att igår att trots att det varken var sushins dag eller bions dag äta just japanskt och gå på bio.
Jag och min kompis Caroline inledde på Blue Light Yokohama på Söder. De marknadsför sig själva med sköna uttalandet ”tired of pretentious, over seasoning, shallow-flavored fake japanese dishes? dont worry! we are here to save your soul.” och nog fick vi allt en kvalivativ japansk middag med både dumplings, diverse andra smårätter och sushi. Nom!
Sen gick vi till medis och slog oss ner framför omtalade 50 shades of Grey. Jag läste alla tre böckerna för ett par år sedan. Den första slukades – det var väl lite nyhetens fascinerade behag tror jag, såväl som nummer två och tre och där var det mer någon form av nyfikenhet som tog överhand för särskilt bra är de väl egentligen inte. Och nej, om kvalitativ var ett ord för maten så var det inte direkt ordet för filmen. Har man inte läst böckerna kan man definitivt hoppa att se filmen, och har man läst dem ligger behållningen i att se hur väl de lyckas med filmatiseringen och svaret på den frågan är – sisådär.
Nåväl. Det var iallafall riktigt mysiga timmar i biomörkret och en fin kväll med en dito kompis.
Här hemma har tjatet såhär dagen efter våffeldagen (som egentligen har sitt ursprung i vårfrudagen) fortsatt och våfflor är utlovade till lördag istället. Då är det visserligen frimärkets dag och earth hour, undrar vad de skulle tycka om vi hävdar att det blir lek med frimärken i mörker hela dagen istället för något annat?
____________________________________________________________________
Blogg100 – 26/3