Om man ska ta fem ord, några mer positiva och några mindre smickrande, och med dem beskriva sig själv – vilka är det? För mig tror jag att de nedan ger en sann bild. Eller?
Vilka är dina? Kommentera gärna, eller skriv i din egen blogg.
Öppen
Jag är rätt öppen av mig. Det kan te sig på olika sätt, till exempel är det mycket troligt att jag kommer att heja på dig om vi setts någon gång även om du inte riktigt kan placera mig. För jag vet ju, mitt ansiktsminne är exceptionellt. När vi börjar prata är det mycket möjligt att jag inte har så hög garde, att jag kanske är lite mer ärlig än man ofta stöter på eller till och med kanske känner sig bekväm med. Det kan vara så, men behöver inte vara så. Men nej, integritet är inte det första ord man tänker på när man lär känna mig, om man säger så.
Extrovert
Jaja, det kanske är samma som ovan. Men jag gillar nya situationer, och jag har inga problem med att någon kanske vet något om mig utan att känna mig. Läser min blogg eller ser på twitter vad jag tycker om något. Jag sträcker mig verkligen inte så långt som att vara exhibitionistisk, men att sätta någon form av avtryck i världen under mina år i världen tilltalar mig betydligt mer än motsatsen.
Musikalisk
Med det menar jag inte något som har med sång eller instrument att göra, men jag har bra känsla för vad som är okej och inte, vad som bör sägas och inte och i vilka sammanhang. Kalla det street smart. Tur är väl det, för annars hade de där två punkterna ovan inte funkat så värst bra… Och jag hade garanterat inte haft det jobb jag har heller, för den delen.
Strutsig
Jag har en tendens att stoppa huvudet i sanden ibland. Saker som är för jobbiga för att ta in lägger jag locket på, för det är bara för jobbigt att öppna sinnena för vissa saker. Alltså, jag har stor empati, vill väl och kan väldigt aktivt stödja till exempel personer i nöd men jag kan bara inte tänka för mycket på detaljer – jag kan inte ta in det. Känslostormar är sällan min grej åt något håll, faktiskt.
Djup
Jag är en tänkare och kännare (på annat sätt än ovan då…). Filosofisk och – när jag har tid – lite grubblande. En alternativ karriärväg för mig hade kunnat vara psykolog, eller någon form av allmän livsfilosof. Prata djupt och eftertänksamt med mig och jag älskar det och vill bara fortsätta. Men, du måste nog vara den som öppnar upp för det. Jag vågar sällan pracka på, och kan snarare bli tyst om inte dialogen kommer rätt. Kasta exempelvis ut ett ogenomtänkt påstående om genus (eller vad som helst som engagerar mig) och jag svarar knappt. Fråga en ärlig fråga om samma sak med en vilja att diskutera och lyssna in, och jag kan diskuera och problematisera i evigheter.
Så, det var 5 ord om mig. Vem är du?